Bröt min egen regel
PÅBÖRJA ALDRIG NÅGOT NYTT – INNAN DET DU REDAN PÅBÖRJAT ÄR KLART.
Låter ganska självklart.
Jag höll på ett med ett skrivprojekt men hade kört fast vid ett ställe och av någon anledning fick jag ett uppslag till ett nytt projekt i det läget. Det händer ibland, inget konstigt med det. För att inte glömma bort uppslaget skrev jag ner grundidén väldigt kortfattat. Det som jag egentligen har svårast att komma på normalt sett är titeln. Till den här idén kom titeln direkt.
Efter jag skrivet ner grundidén försökte jag vända fokus tillbaka till projektet jag höll på med men huvudet ville inte låta det nya vara.
Det fanns bara en lösning. Kör på med det nya och se vart det leder. Storyn kom naturligt. Karaktärerna likaså.
I det sista skrivprojektet var kapitelplaneringen lång, en del kapitel tog en A4 sida i ren planering. I det här projektet planera jag alla 71 kapitel på under fyra A4-sidor. Istället för att planera noga exakt vad som skulle hända i varje scen gav jag dem stödord, en del kapitel fick bokstavligen ett ord att utveckla kapitlet runt.
I efterhand fungerade det upplägget ganska bra. Det gav fantasin fritt utrymme att utveckla kapitlen ibland överraskande även för min del. Men där fanns negativa sidor också. Under skrivprocessen radera jag två kapitel efter jag skrivet dem. När jag ställde mig frågorna: för det handlingen framåt? Gör det här handlingen för komplicerad i onödan? Svaren fick mig att radera båda kapitlen.
När jag gjorde första genomläsningen radera jag ytterligare ett kapitel och det var ett kapitel jag sett framemot att skriva en längre tid under planeringsfasen. Det hela blev en onödig upprepning men det känns fortfarande sådär behöva ta bort det. Börja med researcharbetet i början på februari och hade råmanuset färdigt i början på juni. Det är ovanligt fort för att vara mig. Och hur blev resultatet?
Jag vill tro att det blev bra, rent av en ny tänkbar serie i framtiden. Just nu har jag det iväg för en första genomläsning.
Som vanligt efter ett manus är klart, känner jag mig tom inombords. Det är som energinivån går ner som på en signal. Tanken på att börja titta på skrivprojektet jag lät vara har inte ens fallit mig in än. För att komma igång med det igen måste jag läsa igenom det från början, kommer inte ens ihåg var jag sluta eller vad problemet var.
Min laptop börjar visa sin ålder på plus 10 år nu. Förra året lät jag installera om den vilket väckte nytt liv i den men nu börjar den ramla sönder. Under skrivningen ramla en tangent av t.ex. (ingen viktig men ändå) och där är en spricka i skärmhöljet. Batteriet har varit dåligt i åratal men det går att överkomma såklart. Förhoppningsvis håller den ett tag till.
Detta var allt för denna gången.
