Första tredjedelen

28 sep. 2014

Det tog längre tid än vanligt, men nu skulle jag säga att den första tredje delen av mitt fantasymanus är klart. Berättelsen har tagit fart och rör sig av egen fart framåt, ibland har jag kommit på mig själv att behöva bromsa upp den lite. Det är viktigt att den går framåt, naturligtvis, men samtidigt är där aspekter som måste hållas samman inom manuset. Idén har utvecklats sedan planeringsstadiet och vissa delar lever sitt eget liv eller vad man ska kalla det.

   Den här veckan har Bokmässan gått avstapeln igen. Det blev inget besök på mässan i år för min del. Lusten fanns där inte alls i år. Allt som hänt runt omkring mitt privatliv har tagit udden ur allt annat. Men det betyder inte att det här inte har varit en givande vecka i alla fall. Har skrivet varje dag och det resulterade i ca 10 000 ord och det är jag nöjd med. Förhoppningsvis ska jag kunna hålla tempot uppe och allt ska flyta på i maklig takt.

   Ett problem som jag känner börjar dyka upp är att där finns planteringar i manuset som jag börjar missa. Jag brukar vara noga med att märka ut var i manuset dessa ska komma (i planeringsstadiet) men den här gången har oplanerade planteringar dykt upp. Det ska bli intressant den dagen manuset är färdigt och jag läser igenom allt, då blir det till att bli problemlösare.

   Den här andra delen av min fantasytrilogi och jag har valt att skriva den på ett litet annorlunda sätt jämfört med första delen. Det ska också bli intressant att se hur det blir när det är färdigt. Men där är lång väg fram till dess. Min förhoppning är att jag först och främst kommer gilla manuset när det är färdigt, det är steg ett, gör jag inte det, blir det att planera och skriva om det, troligtvis från början.

   För den kommande tiden hoppas jag allt ska flyta på utan problem, men det är bäst inte säga för mycket, för problemen kan dyka upp när som helst… 

Framtida karaktär?

29 aug. 2014

För en kort tid sedan fick jag ett uppslag till en ny framtida karaktär. Jag har inget namn, vilket naturligtvis är viktigt, men jag ser den här karaktären framför mig. Den här karaktären kommer kräva mer omfattande research än någon av mina tidigare karaktärer, men det är lite tjusningen med den här. Det kommer kräva mycket att läsa på men jag ser helt klart en karaktär i mitt huvud.

   Samtidigt vill jag presentera den här karaktären på ett nytt och fräscht sätt för att vara mina manus. Där finns lika många sätt presentera en karaktär som där finns författare, därför vill jag göra något annorlunda med den här karaktären. Jag tänker lägga en hel del tid på att skapa ett karaktärs-cv till honom. Men jag kommer inrikta mig på de viktigaste delarna. I början kommer jag göra mitt cv specifikt men när det väl är dags att presentera karaktären kommer det bara bli med de viktigaste aspekterna till honom.

   Sen kommer jag lägga mer fokus än någonsin tidigare på karaktärens familjeliv, något som jag av någon anledning ignorerat ganska mycket i mina tidigare manus. För att skapa en riktigt trovärdig karaktär kommer detta bli en viktig aspekt. Sen hur mycket plats de olika familjemedlemmarna kommer att få i framtida manus, det är en senare fråga.

   Det som dock saknas i det här läget är ett manus som passar till den här karaktären, men det är senare fråga. Karaktären kan man alltid skapa för manusidén vet jag kommer att komma med tiden. Finns ett väldigt litet korn till en idé men som jag inte riktigt kan greppa än.

I övrigt… där har inte blivit ett enda ord skrivet på mitt fantasymanus på cirka en månad nu. Känslan har saknats och likaså skrivlusten. Kroppen är inte riktigt i form. Har tappat lite vikt bland annat, har börjat fundera på avstå träningarna en tid för att bygga på mig igen om det nu kan hjälpa. Blir det inte bättre inom den närmsta framtiden blir det till att söka upp läkaren igen. Sen pågår där en massa saker inom familjen som jag inte tänker nämna här, men som också tar ut sin rätt på en, på alla i familjen och det är nog om det…

Som utlovat

4 aug. 2014

Som utlovat, prologen (som den är just nu) till mitt första fantasy-manus. Detta är efter omskrivning fem, lär antagligen bli ett par till med tiden.

Kommentera gärna :) 

 _________________________________________________________________________________________________

PROLOG:

SPRUNGET UR TIDEN

Trädens vajande grenar vittnade om allt var som vanligt. Solen stod lågt över himlen, de sista solstrålarna letade sig fram över trädtopparna för att snart försvinna.
   Den unga kvinnan la inte märke till något av detta. Hon befann sig i sin egen värld, en värld som hon snart skulle lämna. En vindpust strök hennes armar, i den ärmlösa, vita sidenklänning hon bar. Det var första gången i sitt liv hon haft ett liknande plagg på sig, och det skulle också bli den sista.
   Skogsstigen hon följde lutade svagt uppåt.
   Hon stannade.
   I skogsbrynet, till vänster om henne, stod en kronhjort och följde henne med blicken. Det ståtliga djuret verkade vilja säga henne något, men hon förstod inte vad. Hon hade alltid tyckt om djur och hade studerat dem i deras vilda tillstånd. För henne var de mer än en källa till mat och kläder. Ett snabbt leende undslapp hennes läppar när hon tänkte på alla de timmar hon spenderat i skogen. Hon fortsatte gå.
   Luften blev kyligare när solen försvann.
   Det blev glesare mellan träden samtidigt som stigen blev bredare. Marken under hennes fötter var hårdpackad jord, men kändes av någon anledning mjuk som sand. Hennes blick gick till björkskrinet hon bar i sina händer. Inuti, förvarades arbetet av hennes två sista år, något hon lagt ner hela sin själ i och var stolt över.
   Facklor i marken visade henne vägen.
   Ingen hade försökt övertala henne att det beslut hon tagit var fel. Istället, tyckte hon sig märka att folk såg på henne med respekt.
   Ljuset från facklorna lyste upp stigen som om det var mitt på dagen. Värmen slog emot henne när hon kom in i ljuset. Facklorna satt utplacerade med två fots mellanrum och när hon tittade upp, kunde hon inte se slutet på stigen.
   En kråka flög förbi ovanför hennes huvud. Hon stannade samtidigt som den flaxande slog sig ner på en gren ovanför fackelstigen. Dess skriande sände en kall kår genom henne. Det var något med kråkor som hon aldrig hade gillat. Döden tycktes alltid finnas i deras närhet. En ilning av obeslutsamhet smög sig över henne när hon betraktade fågeln, men i samma ögonblick som hon slet sin blick ifrån den, återkom hennes beslutsamhet.
   När hon lyfte blicken stod en man i kåpa på stigen framför henne. Mannen ansikte syntes inte under huvan, men hon visste vem han var. Han tillhörde dem. Ingen av dem sa något. Tillsammans slog de följe den sista sträckan. De kom fram till en skogsglänta där skogen tog slut och bergen tog sin början.
   En grotta fångade hennes uppmärksamhet.
   Ur skuggorna trädde ett halvdussin figurer iklädda samma slags kåpor som mannen vid hennes sida. Utan ett ord anslöt han vid deras sida. Sällskapet stämde upp i en monoton sång på ett uråldrigt språk.
   Ur grottan steg en man iklädd en vit rock med huva över huvudet. När han drog bort huvan, kände hon igen hans ansikte. Det tillhörde den man som hon litade mest på av alla människor. Hon sjönk ner på ett knä samtidigt som en vindpust drog genom hennes klänning. I vördnad böjde hon på huvudet och höll björkskrinet framför sig.
   Till den monotona melodin steg mannen fram och öppnade skrinet. Han synade innehållet under tystnad. Det var den längsta minut hon upplevt under sina senaste två år i livet. Hon ville få visshet om det hela varit värt det eller inte, allt skulle avgöras i denna stund.
   När mannen till slut uttalade en fras hon fått lära sig utantill, en fras av godkännande, kände hon lättnad. Tonerna från de sjungande människorna steg till en högre klang, när hon fick resa sig upp. Mannen visade med en handgest mot grottan och de gick in.
   Hon hade aldrig tidigare varit därinne. Det var endast till för de utvalda, en skara hon snart skulle ingå i.
   Facklor vägledde dem.
   Hon stannade när hon såg den.
   Kammaren.
   Den var oval med tre ingångar. I skåror i väggarna stod lampor som gav ett behagligt sken. Det var dock inte det som fångade hennes uppmärksamhet utan det vita bordet av marmor i kammarens mitt. Intill bordet stod ett mindre bord, där hon ställde ifrån sig björkskrinet med öppet lock. Hon kastade en sista blick på innehållet innan hon steg bort ifrån skrinet.
   Mannen visade med en handgest mot det vita marmorbordet.
   Hon visste vad han ville att hon skulle göra, det var nästa steg i ceremonin. Hjärtat började ofrivilligt banka hårdare när hon varsamt sjönk ner på stenbordet. Den kalla marmorn fick hennes hud att knottra sig.
   Ett dryckeskärl placerades i hennes händer.
   Drycken smakade beskt, hon kände omgående av dess verkan. Ögonlocken blev tyngre, och den monotona musiken från skogen utanför hördes med ens tydligare, som om kören befann sig i kammaren.
   En avslappnad känsla infann sig hos henne.
   Det sista hon såg innan hennes ögonlock föll samman, var hur mannen plockade upp det smycke hon arbetat på de sista två åren. Den blå kristallen i dess mitt glittrade i kammarens ljus.
   Ögonblicket senare blev allt runt henne mörkt.

Rapport

21 juli 2014

Att komma igång och skriva igen gick väl sådär. Svensk sommar kom väl lite i vägen. När det är 28 grader varmt inne är det svårt att fokusera på att skriva.

   Så hur gick min skrivvecka då? Kunde väl varit bättre, men sett till det stora hela är jag väl ändå nöjd. Det blev sammanlagt ca 20 sidor text och ca 8500 ord. Det är långt ifrån en av mina mest produktiva veckor men det är alltid en början. Historien i sig börjar i varje fall ta fart, men det kommer dröja ytterligare en del kapitel in i manuset innan alla delar börjar falla på plats, men det är helt okej, speciellt om det kommer bli så långt som jag tror att det kan bli.

   Något nytt mål för kommande två veckorsperiod? Fortsätta skriva, komma framåt, men inget mål på antal sidor eller antal ord. Det gäller bara att hålla bollen igång och fortsätta skriva och hoppas känslan infinner sig där man hela tiden vill fortsätta skriva och inte sluta, har saknat den lite på sistone.

   Ja detta var väl allt för den här gången… nästa gång kanske jag lägger ut ett litet test från del ett av min fantasytrilogi, vad sägs om det?

Skrivvecka

4 juli 2014

För den kommande veckan har jag bestämt att jag måste ta tag i skrivandet. Av varierande anledningar har jag haft väldigt svårt för att skriva den sista tiden, bristande motivering, tankar som inte velat falla på plats och massa andra störmoment, men nu ska det bli ändring på det.

   Jag har börjat skriva på min andra del i min fantasytrilogi men det är bara precis i början så det har bara precis börjat komma igång, men det jag har skrivet känns i varje fall lovande, enligt mig själv. Vad jag nu behöver göra, är att verkligen sätta mig ner och skriva en rad kapitel i rad så att historien tar fart på allvar och jag på det sättet hittar skrivkänslan.

   Vad jag märkt hittills av det som jag skrivet, är att det kommer bli ett mer komplicerat manus den här gången, för min del att skriva, men förhoppningsvis inte för läsaren att hänga med i när det väl är klart. Det är såklart min förhoppning i varje fall, men ibland blir det inte som man tänkt sig, det är tur man har redigeringsarbetet att falla tillbaka på då.

   Så för att sammanfatta lite för veckan, mår kroppen fysiskt bra, huvudet är med mig, så ska jag skriva helst fem kapitel tillräckligt för att delar av min berättelse ska ta fart på allvar. Antalet sidor har jag inga mål för, det för bli vad det blir, detsamma gäller antalet ord. Det som slagit mig, vid en första anblick, är att det här manuset kan bli mycket långt sett i mina ögon. Den första delen blev det längsta jag skrivet någonsin, och sett till vad jag planerat för den här delen, kommer nog denna bli lika långt om inte längre, men det återstår att se.

   I veckan vid jag en bokleverans jag väntat på de sista två månaderna, så det var efterlängtat och jag hoppas på att planerna för de böckerna blir lyckat, trots att jag mist i varje fall en månads försäljningstid, men det är inte jag kan göra något åt, tyvärr.

Små frön

12 juni 2014

Tror det var någon gång förra året jag skrev här att jag tänkte pensionera en av mina trogna karaktärer, i varje fall för ett tag för att sen återvända. Den sista tiden har ett litet frö till en idé börjat växa i mitt huvud, det är långt ifrån så långt kommit att den börjat blomma ut, men tillräckligt för att ge mig förhoppningar för framtiden och den här karaktären. Mina trogna läsare tror jag vet vilken karaktär det är jag syftar på, men nu lämnar jag ämnet för den här gången.

Uppföljare. Fortsättning. Del 2. Det är något som gett mig kramp i huvudet de sista månaderna. Vid det här laget borde jag vara i fullgång med skrivandet med mitt fantasymanus men… det vill sig inte… En dag sa jag till mig själv: nu f*n ska du börja skriva, du är redo och dem problem som inte är lösta än löser sig under arbetets gång. Jag började skriva. Efter två sidor in på kapitel ett stannade jag upp. Fullständigt missnöjd. Ingenting i texten lät som jag hade tänkt mig. Tror jag suttit med texten ett par timmar vid det här laget, jag bara skakade på huvudet, sparade det jag hade och stängde ner kapitlet. Sedan dess har jag inte försökt igen.

   Kanske beror det på att det är sommar, att det är därför det inte vill sig. Jag har aldrig lyckats skriva något vidare under den här tiden på året – någonsin – fråga mig inte varför för jag kan inte svara på saken.

   Felet jag gjorde när jag skrev klart del ett, var att jag direkt skulle skrivet de första kapitelen i bok två så jag hade en grund att utgå ifrån. Redan då hade jag en bild av hur jag ville gå vidare, frågan jag ställer mig nu – varför gjorde jag inte det? Svaret: okunskap och dålig framförhållning, jag lär mig fortfarande hur jag ska göra och det ger alltid nya problem.

Sen har jag ytterligare ett projekt som ligger. Det är något som jag inte har rört på flera år, trots att jag har lovat jag ska göra det. Det vill sig inte med i heller. Kanske behöver jag lägga mitt fantasymanus åt sidan och försöka läsa på lite om det här manuset istället, men det känns inte lockande. För jag vet hur mycket research jag har att göra på det här manuset, det är en farlig massa och kommer ta lång tid i anspråk. Det är inget som känns lockande nu, inte alls.

Inte gör det saken bättre att jag igår fick ett privat besked som man aldrig vill få. Det sätter en massa tankar i rullning som gör det svårt koncentrera sig på skrivandet.

   Att vara författare är något som kan vara ensamt ibland har jag lärt mig, det är en av sakerna med skrivandet som jag gillar, det och se min berättelse växa fram och sen efter publicering få läsarreaktioner. Det var länge sedan jag fick någon sådan nu, det är kanske det jag behöver för att hitta inspirationen till att sätta mig ner och skriva igen på allvar.

Väntan

28 maj 2014

Den sista månaden har mycket handlat om väntan. För en tid sedan gjorde jag ett par beställningar som har tagit betydligt längre tid att få än vad jag räknat med. Först häromdagen inkom den första, i form av ett par skyltar, nu väntar jag bara på en leverans böcker också. För några veckor sedan fick jag nämligen förslagit att prova sälja ett par av mina böcker på ett café, en väldigt intressant idé som jag såklart vill prova. Så idag har jag gjort skylten färdig till böckerna med prislista och lite information om mig själv, nu återstår bara att få böckerna också.

Och i övrigt då? Jag blev tillagd i en författargupp på Facebook som jag finner oerhört intressant. Själv har jag inte skrivet så mycket där är, men jag följer allt som skrivs där med intresse. Där finns allt ifrån etablerade författare till sådana som mig själv.

   Samtidigt har det börjat klia lite i fingrarna igen, det börjar bli dags att skriva igen känner jag. Det har gått ett antal månader sedan sist och det är inte riktigt bra. Motivationen har varit lite sådär, när man inte mår riktigt hundraprocentigt är det svårt tvinga sig till att gå vidare. På samma gång har jag i huvudet kämpat med att försöka få ihop berättelsen till den andra delen av mina fantasyberättelse. Jag är inte helnöjd med hur den ser ut i dagsläget, men det är en bra startpunkt. Det bör inte vara några större problem att börja skriva snart. Det som återstår är att välja ut ett par namn till som behövs just nu och göra en tidslinje över hur berättelsen ska utspela sig.

Nyhet!

9 maj 2014

Den sista tiden har där varit problem med att beställa Den Hemlige Greven, vilket har lett till att den nu blivit nyutgiven eller vad man ska kalla det. Det är fortfarande exakt samma version av boken som varit ute tidigare, med den stora skillnaden att den nu går att hitta på fler sajter! (Fortsätt längre ner)

   Kort om boken. Den bygger på en släkthistoria som har berättats genom generationer och som fördes ner på papper första gången på 1970-talet. Jag blev ombedd av en den här släktens ättlingar att göra om deras berättelse till bokformat, fylla ut deras berättelse kan man väl säga, en rolig utmaning som jag accepterade. Detta är tänkt som första delen, när den andra kan tänkas komma vet jag inte idag. Jag har ändrat alla namn i boken för att skydda speciella individer från förtal. Där finns händelser med i berättelsen som inte kan styrkas mer än ur den här släktshistorien och släktforskningen och för att inte svartmåla individer har jag helt enkelt ändrat alla namn. Alla historiska händelser som jag beskriver i boken är inte helt korrekta hur de sker och när utan har anpassats till boken.

1797, Slottet Strawald, Svenska Pommern. Femtonårige Carl-Johan von Sobeck har under hela sin uppväxt levt ett rikt liv. När krig hotar allas säkerhet, fattar hans far det drastiska beslutet att de måste fly.   
   Separerad från sin älskade mor och syster beger han sig i sällskap med sin far och en tjänare av mot ett okänt liv på andra sidan havet i Sverige, i tron att det inte är för evigt.

Följ den unge Carl-Johan von Sobeck på hans resa genom livet, ett liv väsentligt skiljt från det liv han trodde att han var ödesbestämd att leva. I Sverige, närmare bestämt i Ystad och trakten där omkring, finner han ett liv, en kärlek, vänner och en familj. Aldrig hade han kunnat förutse att han i en blond, svensk piga skulle finna sitt livs kärlek.   
   Följ hur den femtonårige ynglingen från Stralsund växer och utvecklas till att kunna axla sin roll som greve Carl-Johan von Sobeck.

Boken finns att köpa på följande sajter: Vulkan, Adlibris, Bokus, CDON

Fortsättning

23 apr. 2014

För tjugo inlägg sedan blogg skrev jag att jag blivit ombedd göra min första blurp, nu har jag även gjort min andra. Den här handlar om fortsättningen på första boken jag gjorde en blurp till.

Det var roligt bli tillfrågad igen, men det inte mindre svårt göra en till. Tyckte ändå att det gick relativt bra den här gången också, nu när man visste lite mer än första gången. Problemet är snarare att man inte ska göra utlåtandet för långt eller kort samtidigt som det ska säga något. Jag skrev helt enkelt ner lite stöd ord här och där medan jag läste och slog sedan ihop alltsammans och finputsade det efteråt eller vad man nu ska kalla det. Resultatet blev helt okej i mina ögon, jag blev nöjd. Nu ser jag fram emot när Löftets konsekvens av Mari Åberg kommer ut, den har en bokad plats i bokhyllan bredvid hennes första roman Och kvar stod en röd resväska.

Tillbaka till mitt egna projekt. Jag har läst igenom mitt första fantasymanus igen nu, efter jag fick tillbaka det från korrekturläsning. Rensade bort cirka 1300 ord till vid den här genomläsningen, och jag är tämligen övertygad att när jag läser den igen en annan gång kommer ytterligare ord försvinna. Samtidigt har jag även nu i efterhand ändrat namn på fem karaktärer. Nu återstår det att se hur jag trivs med dem hädanefter. Kanske kommer där ske fler förändringar.

   Under den här genomläsningen fick jag även en del uppslag till fortsättningen på berättelsen, alltså del två. Min tanke från början var att detta skulle bli en trilogi, men jag undrar om det räcker. När jag tänker på vad jag planerat för del två nu, är det en sak som slår mig, och det är att den har en tendens att kunna bli lång, riktigt lång. Hur jag känner rörande det är jag inte helt överrens med mig själv om. Det blir till att sätta sig ner och riktigt gå igenom alla aspekter och bestämma vad som ska vara med var och kanske stryka något. Samtidigt är tidsaspekten inom berättelsen också viktig, jag vet inte riktigt hur jag ska lösa ett par problem jag har där men det ordnar sig nog med tiden.

   Däremot har jag funderat på att låta något provläsa mitt manus. Nu är inte detta den helt hundraprocentiga versionen, men det hade varit intressant att höra vad en läsare skulle tycka. Om du som läser detta vore intresserad, hör jag gärna dig.

Paus

5 apr. 2014

De sista två dagarna har jag inte gjort annat än att läst. Jag har blivit ombedd göra min andra ”blurp” i livet så nu blir det till att läsa! Det är en trevlig syssla, omväxling ifrån att sitta läsa sitt eget manus. Sammanlagt räknar jag med att det här kommer ta mig ytterligar ett par dagar i anspråk skulle jag tro, men man vet aldrig, ibland går det av bara farten. Så långt som jag har kommit in i det nu verkar det hela mycket lovande, helt klart, ser framemot att läsa slut den snart.

   Detta har dock gjort att jag fått lägga mitt eget manus åt sidan så länge, men det spelar ingen större roll, har ingen deadline att följa där direkt. Fick tillbaka mitt första fantasymanus från korrekturläsning för ett par veckor sedan nu, i normala fall hade det inneburet att jag läst igenom manuset vid det här laget men det tar längre tid den här gången av den anledningen att jag försöker vara extra noggrann.

   Det första som slagit mig när jag börjat läsa mitt eget manus nu är att jag i varje fall måste byta ut fem namn, det i sig blir inga större problem, men jag vet vilka problem jag hade att komma på dem jag har nu från början så fem nya känns lite skrämmande, men jag vet att det kommer gå. 

14 dagar...

11 mars 2014

Ytterligare fjorton dagar har passerat och det gör det på hög tid att uppdatera bloggen igen. Idag fick jag svar på mina provar från doktorn och de visade på helt normala värden. Det är väl en lättnad i och för sig, men samtidigt hade man önskat att de skulle visa något som kunde förklara varför man mått sådär risigt den sista tiden. Men det bästa är förvisso att ens farhågor inte besannades så det får man vara tacksam för. Doktorn tyckte inte där behövde göras något mer just nu, och de symtom jag haft har börjat försvinna så jag hoppas att allt snart ska vara tillbaka till det vanliga igen.

   På skrivfronten har ingenting förändrats, med andra ord inget skrivit nu heller. De sista dagarna jag dock börjat fundera mer och mer på fortsättningen på mitt fantasymanus, del två alltså, och jag har en del idéer men där återstår mycket jobb innan jag kan börja skriva. Speciellt saknar jag ett slut på hela manuset som jag gärna vill ha planerat ganska tidigt i planeringsskedet, så det är helt klart ett problem som måste lösas. Sedan ska där skapas nya karaktärer, inte för många, och händelseförloppet måste planeras. Med andra ord, många frågetecken som måste redas ut innan man kan börja skriva igen… 

...

26 feb. 2014

De sista veckorna har jag inte mått riktigt hundra, vilket har resulterat i att där inte blivit mycket gjort på skrivfronten – ingenting egentligen. Det här inlägget är de första orden jag på allvar satt mig ner och skrivet. Under gårdagen blev det ett läkarbesök och provtagning men fick inga direkt svar på vad som är fel med den här kroppen, det kan vara ett virus eller infektion, återstår att se. Det får provsvaren ge svar på.

   Mina tankar har varit ockuperat av annat så några direkta framsteg med nästa manus har där inte blivet av. Den där känslan som jag ofta letar efter när jag håller på med skrivandet har inte infunnit sig överhuvudtaget så vi får väl se och hoppas den kommer tillbaka ganska omgående. Det känns att det gått ett bra tag sedan man skrev något sist nu.

   Har i varje fall börjat läsa e-böcker på allvar nu. I läsplattan ligger ett par och väntar på sin tur, och jag har börjat fundera på om jag ska skaffa bibliotekskort så man kan låna e-böcker. Det får bli en senare fråga att ta ställning till. 

Platsbrist

7 feb. 2014

Vad gör man när bokhyllan har blivit full? Det problemet har jag stått inför ett tag nu, eller ganska länge egentligen. P.g.a. platsbrist har jag inte heller plats till fler bokhyllor vilket annars hade varit ett alternativ, naturligtvis. Jag har alltid sagt att jag vill börja läsa mer e-böcker, men att jag har saknat en läsplatta som jag trivs med, men det har där blivit förändring på nu. Nu har jag en ordentlig platta så hädanefter kommer jag försöka köpa fler e-böcker, men att helt sluta med inbundna böcker kommer nog aldrig att göra. Känslan av att stå och bläddra bland böckerna i bokhyllan kan aldrig ersättas med teknik.

   E-böckerna är dock på andra sätt bättre, de tar betydligt mindre plats och ska man iväg och resa eller något åt det hållet är det såklart lättare ha en läsplatta med sig än en hel resväska med böcker. Det kan man inte förneka. För min del nu gäller det att hitta en bra app för e-böcker eller PDF-format. Det får bli till att testa sig fram men det ska nog inte vara några större problem.

   Nu över till något helt annat. Mitt nästa projekt har gått i baklås i huvudet på mig. Jag har en story på gång som jag gillar, men varje gång jag sätter mig ner för att skriva en karaktär eller arbeta djupare på handlingen blir jag handlingsförlamad. Där vill helt enkelt inte komma ut något! Hur något kan låta bra i huvudet och när man sen ska skriva ner det i punktform inte vill komma naturligt är påfrestande. Frustrerande är kanske bättre uttryckt, men det är inget nytt och jag vet att de nervknutarna eller vad man ska kalla det för, kommer att lösas upp med tiden. Har mina tidigare projekt lärt mig något, är det att planera manuset någorlunda noggrant men ändå lämna lite kvar för kreativiteten när man väl börjat skriva. Men ibland kan det vara tvärtom också, då kan det hjälpa att börja skriva istället men så är inte fallet den här gången. 

Manusuppbyggnad

17 jan. 2014

Just nu har jag kommit framtill den del av skrivandet där jag planerar mitt framtida manus. Det mesta av det jobbet gör jag i huvudet, där allt ligger och åker runt, något som jag inte helt kan förklara. Men där finns en del av min process som jag kan förklara i ett par steg.

1.        Övergripande bild. Här gör jag en övergripande bild av manuset, kort om handlingen, huvudpersonen och generellt vad som kommer ske och när. För det mesta brukar jag göra detta i form av en mind-map (eller tankekarta) där jag förklarar allt så kortfattat som möjligt för mig själv. De gånger utomstående personer fått se mina anteckningar, vet jag av erfarenhet de inte kunnat förstå mycket av dem. Och med det menar jag, att när man gör de här tankekartorna, är det viktigaste att man själv förstår vad man vill ha sagt med dem, hitta sitt eget system så att säga.
2.        Början/Inledning. Efter jag har en handling färdig, i varje fall till största delen. Jag planerar aldrig ett manus fullt ut, lämnar alltid rum för överraskningar i skrivprocessen. När jag planerar början eller inledningen till ett manus, försöker jag göra det så intresseväckande för läsaren som jag kan. Det beror ju förstås på vad för slags manus det handlar om. För att planera inledningen, skriver jag max en A4-sida för hand i punktform där allt jag vill ska hända finns med. Det händer att jag gärna skriver ett stycke eller två så jag har något att gå på när det är dags att skriva.
3.        Mittpartiet. Detta säger kanske sig själv mer eller mindre. Här tar handlingen fart och manuset rör sig framåt med rask fart. Alltså presenterar jag här vändningar, planteringar och vad mer man vill ska hända. Precis som med början skriver jag max en A4-sida i punktform med vad som ska hända.
4.        Slutet. Naturligtvis slutet av manuset. Här gör jag lite olika. Ibland planerar jag väldigt noga hur det ska gå till, men ibland låter jag manuset ”leva sitt eget liv” och där slutet får komma av sig själv.
5.        Speciella händelser. Det är något som jag planerar under manusuppbyggnaden. Detta är däremot svårare att förklara, om inte omöjligt. Vad en speciell händelse för mig är, är något som enligt mig kommer påverka handlingen på ett eller annat sätt. Jag kan inte ge något konkret exempel för det skiljer sig åt vad det kan vara varje gång.

   Detta är i korthet hur det går till när jag planerar eller ”bygger upp” ett av mina manus. Kanske är där något som någon annan kan ha någon nytta av hur jag tänker.

Skrivåret 2014

31 dec. 2013

Såhär på den sista dagen av 2013 sitter jag och tänker framåt, på vad som komma skall. Sedan jag satte punkt för mitt senaste manus har jag varit konfunderad på vad jag ska skriva nästa gång. Förvisso var det här senaste manuset första delen av en tänkt trilogi men det betyder nödvändigtvis inte att jag med en gång tänker sätta mig och skriva del två. En del uppslag har jag till den, naturligtvis, men de måste fortfarande utvecklas innan det kan bli något mer gjort där.

   Så vad återstår då? Som det ser ut nu har jag 2-3 andra manusidéer att välja på. I varje två av dem lockar för tillfället på min uppmärksamhet men exakt vilket jag ska välja vet jag inte. En tid var jag orolig att när jag avslutade ett manus skulle jag ha svårt komma på nya. Det har jag sedan länge förkastat. Av någon anledning dyker dem bara upp, sen gäller det att försöka göra något av dem också!

   Hur var sammanfattningsvis skrivåret 2013? Det är inget jag egentligen har tänkt så mycket på. Jag skrev färdigt två manus under årets gång, och resultatet blev som jag tänkt mig i båda fallen. Det jag minns bäst av skrivåret var att jag tog farväl av ”en gammal vän” (alltså en karaktär) under året. Samtidigt vet jag att någon gång i framtiden kommer den här karaktären komma tillbaka igen, med nya friska äventyr och rent av som en förändrad person. Det sista manuset med den här aktuella karaktären ligger på hårddisken väntandes. Kommer jag publicera det? Svaret är att jag inte riktigt vet. Samma sak säger jag om mitt första fantasymanus. Det är ute på genomläsning av två oberoende läsare och efter reaktionerna jag får där ifrån kommer jag gå vidare. Men det kan även bli så att jag inte kommer publicera det, förrän jag i varje fall har ett utdrag klart till del två. Jag känner ingen press på mig själv när kommer till det här manuset. Jag låter hellre det ligga lite längre där jag kan gå tillbaka till det och verkligen göra det till vad jag vill. Naturligtvis publicerar jag ingenting jag inte är helt nöjd med.

Avslutningsvis:

   Gott Nytt År Allihop! Hoppas allt ni drömmer om får gå i uppfyllelse!